Gå direkt till innehåll
Alf och Annelie Annas i sitt nya kloka hem i Åhus, med hunden Lucy mellan sig
Alf och Annelie Annas i sitt nya kloka hem i Åhus, med hunden Lucy mellan sig

Blogginlägg -

​Kärleksbrevet till BoKlok

På BoKlok bygger vi inte bara bostäder som vanliga människor ska ha råd att bo i, utan bidrar även till att skapa hem och bygga relationer. Hem där människor lever, älskar, växer och trivs, och där grannar får möjlighet att mötas och lära känna varandra. Det är inte ofta vi får en chans att följa våra kunders resa efter att de flyttat in, men så ibland kommer det en liten hälsning från en extra nöjd kund som värmer ända in hjärteroten. Det här fina kärleksbrevet, som vi på BoKlok fick för några veckor sedan, är ett sådant exempel. Avsändaren är en av våra nyinflyttade, nöjda kunder i BoKlok Tallskogen i Åhus. God läsning!


Kärleksbrevet till BoKlok 

Det var en varm sommardag för 2 år sedan. Vi satt i uterummet, min make och jag. På förmiddagen hade jag varit hos min syster som berättade att hon sett att det skulle byggas ett nytt område med bostadsrättslägenheter i Åhus. Hon hade fått en broschyr och visade den för mig.

Tanken hade funnits, "tänk om vi skulle sälja vårt stora hus och flytta till lägenhet?". Men från tanke till handling, nja, steget är för långt. Men nu... ja, kanske? När vi sitter där i uterummet tar jag upp saken med min man. Han tittar lite förvånat på mig men säger, "ja, det är nog dags nu att börja planera för det. Man blir ju inte yngre." Huset vi har är stort med dubbelgarage och inglasat uterum. Garaget är fullt med saker och har aldrig haft plats för en bil! Trädgården är helt stensatt och vi har många hörnor där vi kan sitta ute.

Den första träffen med BoKlok var en välbesökt tillställning. Vi hade tänkt oss en 4:a och ville då gärna slå ut en vägg så vi kunde ha matsal. Men det gick inte, sa experterna, så då vandrade tankarna till en 3:a. Naturligtvis skulle vi bo i markplan. Men en 3:a? Fy, vad litet. "Hur ska vi få plats med allt?". Ah, det får bli en senare fråga. Vi anmälde vårt intresse och vi lyckades få turnummer 7.

När det var dags att välja lägenhet så försvann vårt förstahandsval. Men andrahandsvalet blev vårt! En man från BoKlok log och sa: "Nu ska ni bara trivas!" Jag rös, hur då? Klumpen i magen var stor. Känslorna snurrade. "Gör vi rätt?" Vi åkte på visning i en av BoKloks lägenheter i Malmö. Fräscht och fint men ändå litet. Vadå ”klimatsmart och stora ytor med plats för vänner”? Hmm... Efter visningen bestämde sig min syster och andra vänner som varit intresserade att hoppa av. Då kom klumpen igen. 

I hela processen var broschyren om projektet central. Min man sa: "När vi flyttar in kommer du ha läst sönder broschyren!" (Det stämmer, den har lossat i klamrarna). Jag mätte och skrev. Planerade för vad som skulle få följa med. På natten kom tankarna. "Tänk om vi inte får sålt vårt hus?" Alla olika vänners tankar: "Men var ska Alf stå och jobba? Han har ju haft hela garaget?" "Är detta verkligen ett bra val?" "Men bor ni inte lika billigt här?" Våra söner kommenterade också. Först var de positiva men sen kom frågorna. Men till slut fick de ge sig, det här var vårt val.

I juni, faktiskt den dagen då Sverige spelade fotboll i öppningsmatchen i VM, då skulle vår modul sättas på plats i Tallskogen. Just precis då står jag och min svärdotter i skogen utanför och mannen som sköter lyftkranen tittar frågande på oss. Jag vinkar och säger, "det är min lägenhet du just nu sätter på plats!" Då svarar han med ett leende; "Då ska jag lägga en extra varm hand runt denna!" Vilken känsla! En sån härlig man!

Vi kontaktade Mäklarhuset i oktober 2018. I november var vårt hus sålt till en gullig familj med ett litet barn. Hur kunde det gå så snabbt? Sålt mitt hus? Tårarna kom. Min man sa, "ja, tänk vad mycket jobb jag har lagt ner här". Men ett hinder bort. Nu var vi på G.

Efter jul hamnade vi i ”arbetsläge”. D.v.s. allt gick per automatik. Sortera, slänga och efter ett tag var det inte lika svårt att skiljas från saker. Sonen var behjälplig med att städa garaget. Det gick förvånansvärt snabbt. Vi började sälja saker på Blocket och snart var det så tomt i huset att det ekade! Vi åkte till MIO och handlade till nya lägenheten; bäddsoffa, säng och köksbord.

Sen kom besiktningen. Tankarna kom igen. "Oj, vad lite plats… Hur ska detta gå? Vem ska bo ovanpå? Är det lyhört? Hjälp, vi har ju inte bott i lägenhet på 40 år!" Men nu var det försent.

Vi närmade oss inflyttning. Glädjekänslorna infann sig och plötsligt tyckte jag att vårt hus var fult! Gammalt, slitet och för stort och tråkigt och, ja. allt.

Vi åkte bort till Tallskogen och satte upp vår fågelholk. Sådär i lagom höjd så vi kan se den från vårt köksfönster.

Så var det dags! När vi kom till lägenheten och mötte Malin och Anders (kundansvarig säljare resp. projektledare efterservice, reds. anm.), kände jag bara en enorm lyckokänsla! Blomma, godis, vatten, verktygslåda och framförallt ett fantastiskt bemötande! Varmt och vänligt. ”Det kan vi hjälpa till med” o.s.v. Container och 4-hjulsvagn för skräp och flytthjälp. Snickare och andra glada jobbare. IKEA-presentkort som inflyttningsgåva. Det ska vi sätta sprätt på!

Sen började det roliga. I en vecka har vi flyttat in. Fixat, ändrat, ändrat igen. Men sen kom vi på: "Vi måste köpa mer möbler!". För vi FÅR plats! Med mer! Varenda detalj känns underbar. Så trevliga grannar! Och ovanpå, bor där någon? Ja, men det hörs ingenting! Vi fick en extra uteplats på framsidan ut mot skogen. Det blir nog min plats i sommarhettan!

Vi älskar redan vårt nya hem! Tack snälla för att ni byggde här! I morgon ska jag lämna över mitt hus till de nya ägarna. Jag ska inte gråta en enda tår. Men jag ska cykla förbi och titta på kastanjeträdet i alla fall.

Annelie Annas

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Presskontakt

Magdalena Melin Stadler

Magdalena Melin Stadler

Projektledare kommunikation 010-449 27 49

Relaterat innehåll

Relaterade event